P-sprutan ges i ena skinkan var tredje månad och innehåller hormonet gestagen.

Hormonet i p-spruta är samma som i som minipiller, hormonspiral och p-stav fast dosen gestagen är högre i p-sprutan. P-spruta förhindrar graviditet på tre sätt:

1. Påverkar slemhinnan i livmodern så att ett befruktat ägg inte kan fastna och utvecklas.
2. Gör att sekretet i livmoderhalsen blir så segt att spermier inte kan ta sig in i livmodern.
3. Gör att kvinnan inte får ägglossning

P-sprutan ger ett mycket effektivt skydd mot graviditet. Statistiskt sett blir 0,1-0,5 av 100 kvinnor gravida under ett års användning av p-spruta.

P-sprutan ger ofta långa mensuppehåll eller gör att blödningarna upphör helt. P-spruta kan liksom andra hormonella p-medel ge biverkningar i form av ökad aptit, nedstämdhet, minskad sexuell lust, fett hår, ömma bröst och ansiktsfinnar.

Det finns två speciella biverkningar vid användning av p-spruta. Det ena är att benmassan kan minska, med ökad risk för benskörhet som följd. Risken är störst för unga kvinnor som är under 20 år, vilket gör att metoden inte ska användas av unga kvinnor. Enligt de senaste rekommendationerna bör p-spruta ej användas som preventivmetod under mer än två år. Det andra är att det kan ta upp till ett år innan ägglossningarna kommer tillbaka efter att man slutat ta p-sprutor. P-spruta är därför mindre lämpligt om man snabbt vill kunna bli med barn efter att ha slutat med preventivmedel.

Faktagranskare: Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi.